Patient på Karsudden nekades köpa läsk vid sjukhusbesök

En patient från rättspsykiatriska regionkliniken Karsudden i Katrineholm nekades att köpa en läsk under ett besök på Kullbergska sjukhuset i staden. Enligt uppgifter ska patienten efter sitt vårdbesök ha blivit törstig och bett om att få köpa en dryck från en automat inne på sjukhuset, men detta stoppades av den medföljande personalen. Motiveringen? Resan var ”riktad”, och det innebar att inga andra behov än själva sjukhusbesöket skulle tillgodoses. Händelsen har väckt frågor om hur sådana regler påverkar patienternas värdighet och rättigheter.

För patienten var situationen både frustrerande och förnedrande. Att bli nekad en sådan vardaglig sak som att köpa en dryck förstärker känslan av att leva under extrema begränsningar. Dryckesautomaten fanns i väntrummet och var lättillgänglig, men personalens beslut var orubbligt. Patienten lämnade sjukhuset utan att ha fått släcka sin törst.

På Karsudden, som är Sveriges största rättspsykiatriska klinik, vårdas patienter som dömts till rättspsykiatrisk vård eller vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Där råder strikta regler för att upprätthålla säkerhet och ordning. Personalen som följer med patienterna vid besök utanför kliniken ansvarar för att alla direktiv följs, och ibland leder detta till beslut som kan kännas omotiverade ur ett humanitärt perspektiv. Just i detta fall var resonemanget att resan var planerad enbart för sjukvårdsärendet och att det därför inte var tillåtet att genomföra andra, även små, personliga ärenden.

Incidenten har satt fokus på de regler och riktlinjer som styr livet för patienter i rättspsykiatrin. Kritiker menar att det här är ett exempel på hur överdriven regelstyrning kan leda till att patienters grundläggande behov och rättigheter åsidosätts. En läsk utgör ingen säkerhetsrisk, och för många framstår beslutet som onödigt strängt. Frågan är hur långt man kan gå i att begränsa individens frihet utan att riskera att inskränka deras mänskliga värdighet.

Enligt lagstiftningen ska alla åtgärder som vidtas inom tvångsvård vara proportionerliga och syfta till vård och rehabilitering. Restriktioner får bara införas om de är absolut nödvändiga. Det finns inget i lagen som skulle kunna tolkas som ett förbud mot att köpa en läsk, men lokala riktlinjer på Karsudden kan ha spelat en avgörande roll i personalens beslut. Om riktlinjerna tolkats bokstavligt som att inga ”extrabehov” får tillgodoses under en riktad resa, är det kanske inte juridiken utan snarare tolkningen av interna regler som behöver ses över.

För patienten handlar det om mer än en nekad läsk. Det handlar om en känsla av att bli förminskad och fråntagen möjligheten att själv fatta små beslut i vardagen. Kritiken som riktas mot Karsudden i detta fall är inte unik – liknande situationer rapporteras då och då från andra delar av rättspsykiatrin i Sverige. Frågan är hur sådana små, men symboliskt viktiga, händelser påverkar patienternas rehabilitering. Om tvångsvårdens mål är att hjälpa individer att återgå till samhället, riskerar för strikta regler att försvåra det målet.

Det är tydligt att säkerhet är en nödvändig prioritering inom rättspsykiatrin, men det är lika viktigt att beslut om restriktioner grundas i mänsklighet och proportion. Händelsen vid Kullbergska sjukhuset är ett exempel på hur svårt det kan vara att hitta rätt balans, och den påminner oss om vikten av att ständigt granska och utvärdera regelverk som påverkar människor i utsatta situationer.

Lyssna på artikeln