Ny skandal i rättspsykiatrin: Polisen anklagas för olaglig övervakning

Polisen misstänks för övergrepp i rättspsykfallet – patienters rättigheter kan ha brutits grovt

Skandalen vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö växer. Efter avslöjanden om olaglig övervakning av patienter inne på kliniken, har nu även polisen hamnat i skottlinjen. En ny förundersökning har inletts mot polisanställda efter misstankar om att även de varit inblandade i otillåten övervakning – denna gång riktad mot en tidigare dömd sexualbrottsling, som varit placerad i psykiatrisk tvångsvård. Det rapporterar Dagens Nyheter.

Den rättsliga grunden för polisens agerande är nu starkt ifrågasatt. Enligt DN har mannen, som tidigare avtjänat fängelsestraff för grova sexualbrott, vårdats inom öppenvården de senaste åren – utan att vara misstänkt för några nya brott. Trots det ska polisen, med hjälp av två nu avstängda anställda vid kliniken, ha fortsatt att övervaka honom. Övervakningen påstås ha skett även utanför kliniken, fram till oktober i år.

Det som väcker störst oro är att mannen uppges haft en särskild kontaktperson inom polisen – en typ av direktkoppling som saknar stöd i svensk lag. En sådan ordning skulle kunna innebära att polisen haft regelbunden tillgång till information om patientens vård, behandling och eventuella rörelser – utan att det finns en konkret brottsmisstanke eller domstolsbeslut. Detta skulle strida mot flera lagar, bland annat Offentlighets- och sekretesslagen och Patientdatalagen.

”Detta förvånar mig inte, det finns ingen vård, utan det är snarare ett fängelse, där man hindras göra något, för IFALL något skulle hända!”, säger en före detta patient, som själv vårdats under liknande former. ”De kallar det vård, men det är kontroll och maktutövning utan insyn.”

Enligt lagen ska personer som dömts till fängelse men överförts till psykiatrisk vård – så kallade kriminalvårdspatienter – omfattas av samma skydd som andra patienter. Sekretess gäller i full utsträckning. Polisen får inte ta del av patientuppgifter eller delta i vårdmöten utan särskilt beslut eller lagstöd. Att ha en ”egen kontaktperson” inom polisen som är involverad i vården, beskrivs av juridiska experter som ”ytterst problematiskt och sannolikt olagligt.”

Chefsåklagare Lars Morand, som leder förundersökningen mot polisen, uppger att brottsrubriceringen i nuläget är tjänstefel. Ingen har delgivits misstanke ännu, men enligt DN:s källor finns uppgifter i den externa utredning som Region Kronoberg initierat, som pekar direkt mot polismyndigheten.

Det är inte första gången rättspsykiatrin i Växjö misstänks för att ha delat information med Kriminalvården eller andra rättsvårdande myndigheter utan korrekt grund. JO riktade redan 2021 skarp kritik mot kliniken för att månatligen ha delat sekretessbelagda patientuppgifter med Kriminalvården, trots att det saknades rättsligt stöd.

I den aktuella utredningen finns också misstankar om en “byteshandel” där inspelade samtal och andra känsliga uppgifter utväxlats mellan kliniken och Kriminalvårdens underrättelsetjänst. Enligt DN kan denna verksamhet ha drivits under förespegling av underrättelseinhämtning – något en psykiatrisk vårdinrättning inte har mandat för.

Frågan väcker också grundläggande principiella frågor om hur rättspsykiatrisk vård ska bedrivas. Är det vård, eller är det ett dolt straffsystem? Flera experter menar att dessa avslöjanden raserar gränserna mellan vård, övervakning och straff – med patienterna som offer.

Polisens presstalesperson har bekräftat att en anmälan gjorts till Avdelningen för särskilda utredningar (SU). Samtidigt vill Kriminalvårdens underrättelseenhet inte kommentera om deras personal är föremål för granskning. ”Vi får inte alltid information om ifall någon av våra medarbetare är föremål för en förundersökning,” skriver enhetschefen Josefin Skoglund i ett mejl till DN.

För patienterna på kliniken – som ofta befinner sig i vård under tvång, utan rätt att själva välja vårdgivare – är avslöjandena ännu ett bevis på systemets totala obalans.

”Vi har inga rättigheter. Allt sker över våra huvuden. Det här är inte vård – det är förklädd förvaring med myndigheternas goda minne,” säger en annan tidigare vårdad patient.

Utredningarna pågår parallellt. Vad som framkommer de närmaste månaderna kan få konsekvenser inte bara för enskilda anställda, utan för hela systemet kring rättspsykiatrisk tvångsvård i Sverige.

UAIDN: z4t3k-1765712378.

Lyssna på artikeln