En Förvaringsanstalt Maskerad som Vård: Vittnesmål från Insidan av Karsudden

Karsudden sjukhus, som officiellt är en vårdinrättning för patienter med allvarliga psykiska problem, beskrivs av en patient som en förvaringsanstalt där livskvaliteten systematiskt krossas.

En patient har anonymt delat sina erfarenheter från sjukhuset i ett djupt oroande mail. Personen uttrycker en djup förtvivlan över den behandling som hen och andra patienter utsätts för, och menar att situationen har drivit hen till tankar om att avsluta sitt eget liv som en sista desperat åtgärd för att visa hur outhärdlig situationen har blivit.

En Miljö av Begränsningar och Straff

Patienten beskriver en vardag som präglas av strikta begränsningar och systematiska förbud. ”Vi får inte ha våra egna sängkläder eller handdukar, det är som om de vill ta ifrån oss varje liten känsla av normalitet,” skriver hen. ”Allt vi vill ha eller göra är begränsat. Vi får bara gå ut en gång i månaden, och då måste vi ha en jävligt bra anledning. Att bara vilja handla eller komma ut räcker inte.”

”Begränsningarna består bland annat i saker som kiosken: vi får bara köpa fem små läsk, fem godispåsar och fem godisbitar. Det finns ingen mat eller något annat. Maten är så dålig, så detta är det enda vi kan livnära oss på. Jag antar att det är för att vi inte är värda det.”

PG – Ett Verktyg för Bestraffning

Patienten beskriver att personalen själva har sagt att rummen ska vara enkla att genomsöka, eftersom patienter alltid misstänks för något, även när de inte har gjort något. ”Det är riktigt svineri! Fan, jag hatar dem verkligen.” Hen berättar också att en läkare har uttryckt en djupt cynisk inställning genom att säga: ”Patienter ljuger alltid för mig.” För patienten är Karsudden den sista anhalten, en plats där hoppet långsamt försvinner och där tillvaron känns alltmer outhärdlig.

En av de mest oroväckande aspekterna är användningen av ”PG” (promenadgård), en form av bestraffning där patienter endast får vistas på en liten inhägnad rastgård. Detta används om en patient anses ha misskött sig eller ibland till och med om personalen bara tror det. ”Om du inte lyder dem, så hamnar du i PG. Då är alla andra aktiviteter också borttagna. Det är som att de försöker bryta ner oss tills vi inte längre orkar kämpa emot.”

För den som ”sköter sig” finns det olika nivåer av rörelsefrihet. Från OPMP (rörelse på inhägnat område med personal), till UMP (rörelse utanför området med personal, till exempel i staden), och slutligen frigång, där patienten får röra sig inom ett område med höga stängsel. ”De kallar det frigång, men det är fortfarande ett område med höga stängsel. Det är inte frigång. Det känns som ett fängelse.”

En Utväg Ingen Vill Se

Det mest tragiska i patientens vittnesmål är hens uttalade plan att avsluta sitt liv vid nyår, specifikt den 31 december, som en form av protest mot den behandling hen utsätts för. ”Jag orkar inte mer. Det här är inte vård, det är förvaring. Vid nyår ska jag ta livet av mig för att visa att det här suger.”

Detta uttalande är ett desperat rop på hjälp och en tydlig indikation på att något är fundamentalt fel med hur vården bedrivs på Karsudden. När en patient känner att den enda utvägen är att avsluta sitt liv, måste vi ställa oss frågan: Vad är det egentligen som pågår bakom sjukhusets stängda dörrar?

Kräver en Omedelbar Översyn

Det är tydligt att det finns ett akut behov av att granska de förhållanden som råder på Karsudden sjukhus. Om patienter känner sig så pressade och maktlösa att de ser självmord som den enda utvägen, är det ett tecken på ett allvarligt misslyckande inom vårdsystemet.

Vi kan inte ignorera vittnesmål som detta. Det är hög tid att ansvariga myndigheter agerar, inte bara för att förbättra förhållandena på Karsudden, utan också för att säkerställa att ingen patient någonsin mer behöver känna så här.

Lyssna på artikeln