En händelse på Karsuddens rättspsykiatriska klinik har väckt stark kritik mot vårdens hantering av patienter. En patient som återvände från permission nekades att låna toaletten vid ankomsten, trots upprepade vädjanden. Patienten var i akut behov av att kissa och bad personalen om hjälp, men fick avslag. Till slut kunde patienten inte hålla sig längre och kissade på sig i receptionen. Det var personal vid Bevakningscentralen (BVC) som nekade patienten toalettbesöket, trots att denne uttryckligen vädjade och förklarade sin nöd.
Denna incident har lett till frågor om hur patienter behandlas och hur grundläggande mänskliga behov hanteras inom rättspsykiatrin. Att neka en individ tillgång till toaletten, särskilt i en sådan utsatt situation, kan ses som ett övergrepp och en förnedrande behandling. Patienten var efter händelsen både ledsen och upprörd, vilket understryker den psykologiska påfrestningen av att bli berövad en så basal rättighet. Om orsaken till nekandet var en planerad drogtest, hade denna utan problem kunnat genomföras senare vid en andra urinprovtagning, vilket gör beslutet ännu mer obegripligt och oacceptabelt.
Karsudden är Sveriges största rättspsykiatriska klinik och har strikta regler och kontrollåtgärder, som i vissa fall kan ifrågasättas både etiskt och juridiskt. Säkerhet prioriteras ofta framför patienternas integritet och välbefinnande, något som återkommande kritiserats. Enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård ska vården bedrivas med största möjliga hänsyn till patientens integritet och frihet, men händelser som denna visar på en kultur där kontroll går före mänskliga rättigheter.
Incidenten väcker även frågan om vårdpersonalens bemötande och de strukturer som styr deras beslutsfattande. Om en patient i desperat behov av toaletten inte ens kan få tillgång till en grundläggande facilitet, vad säger det om synen på patienternas värde och rättigheter inom vården? Ett mer flexibelt och humant förhållningssätt hade kunnat undvika denna förnedrande situation.
Vidare kan detta betraktas som en potentiell kränkning av patientens rättigheter enligt både hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientlagen. Dessa lagar fastställer att patientens värdighet och välbefinnande ska respekteras i all vård och behandling. Att neka en person tillgång till en toalett i en sådan situation kan inte motiveras utifrån något medicinskt eller säkerhetsmässigt skäl och kan därför vara rättsstridigt. Enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter kan en sådan behandling dessutom klassificeras som inhuman eller förnedrande, något som kan leda till rättsliga påföljder om det bedöms vara en form av ovärdigt bemötande.
Många menar att rättspsykiatrin har en lång väg att gå för att garantera en vård som inte bara är säker utan också värdig. Att en patient tvingas kissa på sig på grund av rigida regler och brist på medmänsklighet är ett tydligt exempel på att något är fundamentalt fel i systemet. Enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård ska tvångsåtgärder endast användas om de är nödvändiga och står i proportion till syftet med åtgärden. Att neka en patient en grundläggande rättighet som tillgång till en toalett kan ses som en kränkning och potentiellt rättsstridigt.
Trots återkommande bevis på bristande hantering av patienter i rättspsykiatrin har samhället i stort visat en påfallande likgiltighet. Många patienter vittnar om att de inte blir hörda och att kritik mot systemet sällan leder till några faktiska förändringar. Även när missförhållanden påtalas sker sällan några konkreta förbättringar, vilket gör att patienternas rättigheter förblir svaga och beroende av extern granskning. Bristen på ansvarstagande från både vårdinrättningar och tillsynsmyndigheter bidrar till en kultur där överträdelser kan ske utan konsekvenser.
Denna händelse borde leda till en omvärdering av hur vården balanserar säkerhet med grundläggande respekt för patienterna. Det är också en påminnelse om att vård, även inom rättspsykiatrin, inte bara ska handla om kontroll utan också om rehabilitering och värdighet. Utan en förändring i attityd och en tydligare ansvarsfördelning riskerar liknande incidenter att fortsätta ske, vilket ytterligare underminerar tilltron till rättspsykiatrisk vård som en fungerande del av välfärdssystemet.
© 2026 psykpatient.se. Alla rättigheter reserverade. All text, grafik, och ljud är copyright psykpatient.se.
Vi reserverar oss för eventuella fel.