Midsommarafton brukar vara en höjdpunkt i den svenska sommaren. En dag som för många handlar om tradition, glädje, gemenskap och givetvis jordgubbar. Men för patienterna på Karsuddens rättspsykiatriska sjukhus blev midsommaren 2025 något helt annat – ett minne som snarare kommer förknippas med svek och förnedring.
Enligt uppgifter till psykpatient.se hade avdelningen planerat att fira midsommar i förväg för att personalen skulle kunna gå på semester i lugn och ro. Patienterna informerades om detta, och förväntningarna var ställda. Det utlovades grillning, mat, musik och traditionellt firande. Men när dagen kom, försvann mycket av det som utlovats.
– I sista sekund ställde chefen in maten. Ingen grillning, inget midsommarbord. Bara en liten bit tårta, med en halv jordgubbe på, säger en patient.
Skälet? Besparingar. Det är den förklaring som gavs. Att sjukhuset inte hade råd med midsommarmat för patienterna. Istället bjöds det på en kort underhållning och en tårtbit. – En halv jordgubbe. Det var vår “belöning”, säger patienten med bitterhet i rösten.
Själva midsommarafton, den 20 juni, förflöt än mer sparsmakat. En midsommarlunch serverades visserligen, men efterrätten – någon slags citronfromage – toppades med bara en fjärdedels jordgubbe. Den traditionella jordgubbsfrossan, som tidigare år åtminstone inneburit en liten tallrik med bär, uteblev helt.
– Det fanns inga extra jordgubbar alls. Varken från köket eller inköpta av avdelningen. Det är som att man vill jäklas med oss, som att vi inte förtjänar något så enkelt som lite jordgubbar på midsommar, säger en annan patient.
Kritiken handlar inte bara om jordgubbar eller tårta. Den handlar om hur man som patient i rättspsykiatrin ofta blir förbisedd, som om ens behov av glädje och traditioner inte räknas. Som om små, enkla saker som kan betyda så mycket för välbefinnandet inte förtjänar att kosta.
– “Allt annat får kosta”, sa en patient. “Men sådant som piggar upp, det ska man snåla in på. Inte undra på att folk mår sämre här.”
Patienterna på Karsudden har ofta fått höra att firanden och högtider är viktiga delar i en normaliserande vårdmiljö. Men verkligheten visar ofta motsatsen. Istället för delaktighet och respekt, möts de av ett förminskande bemötande, där “fästligheter” förpassas till något som är valfritt för personalen att prioritera – eller plocka bort.
Karsudden är inte ensamt. Rapporter från andra rättspsykiatriska enheter visar på liknande mönster. Firanden förflyttas eller ställs in på grund av semestrar, underhållningen blir symbolisk och maten minimal. Men det är just dessa små tillfällen – en midsommarlunch, en tallrik med bär, en känsla av att vara del av något – som många patienter lever på länge.
Att just jordgubbar blivit en symbol i detta fall är ingen slump. De representerar svensk sommar, barndomsminnen, normalitet. Att förvägras något så enkelt kan upplevas som ett avvisande av det lilla mått av livskvalitet man har kvar.
– Det handlar inte om jordgubbar egentligen, säger en patient. “Det handlar om att de kunde men inte ville. Om att vi inte räknas.”
Ska rättspsykiatrin ta sin vårduppgift på allvar måste den börja ta även de små sakerna på allvar. För i en miljö där så mycket redan är taget ifrån patienten – frihet, autonomi, integritet – är det kanske just jordgubben som visar vad vården egentligen tycker att man är värd.
© 2026 psykpatient.se. Alla rättigheter reserverade. All text, grafik, och ljud är copyright psykpatient.se.
Vi reserverar oss för eventuella fel.
UAIDN: e4sj9-1721300925.