Berätta om övergrepp och olagligheter i rättspsykiatrin – anonymt om du vill.
Vi vill höra från er – patienterna. Från er som lever vardagen bakom låsta dörrar, som vet hur verkligheten ser ut bortom pressmeddelanden, policies och fina ord. Vi på psykpatient.se har publicerat många granskningar om Karsudden. Men vi vägrar tro att problemen slutar där. Tvärtom ser vi samma mönster återkomma på kliniker runt om i landet: bristande säkerhet, tappad patientsäkerhet, tystnadskultur – och människor som far illa på grund av systemfel. Frågan är enkel och brutal: är det bara Karsudden som bryter mot lagar och rutiner, där patienter sviks och ljugs för? Eller pågår detta på fler håll? Vi behöver er hjälp för att visa sanningen.

Det här är ett upprop. En uppmaning. En inbjudan. Om du är patient, före detta patient, närstående eller personal med samvete: berätta vad som händer. Vi vill samla berättelser, dokument och händelserapporter från hela landet för att kartlägga mönster – och för att ge patienter en röst när systemet sviker.
Vi vet redan mycket. Avvikelserapporter från flera kliniker visar hur grundläggande skyddssystem fallerar. I Säter återkommer rapporter om överfallslarm som inte hörs eller dör under passet, brandlarm som inte visar var det brinner, dörrar som inte öppnas vid larm och vak som uteblir trots självmordsrisk. Personer halkar på osandade gångar, mediciner saknas eller delas fel, försvunna journaler upptäcks först i efterhand, patienter avviker, och när brandlarmet går vet ingen vart man ska. Det är inte småsaker – det är raka, konkreta risker för liv och hälsa.
På Karsudden ser vi samma typ av brister – men låt oss vara tydliga ur patientens perspektiv: det handlar om beslut och rutiner som kränker, skadar och skapar onödig risk. Vi får berättelser om avskiljningar som används fel eller för länge, visitationer som genomförs integritetskränkande eller utan respekt, larm som inte fungerar när patienten behöver hjälp, slussar och dörrar som inte öppnas när det brinner eller när en situation eskalerar, medicin som delas fel eller uteblir, tillsyner som stör sömn och återhämtning utan medicinsk nytta, och dokumentation som saknas när patienten behöver stöd i efterhand. Patienter och anhöriga vittnar också om att personal talar högt om privata uppgifter inom hörhåll – ett rent svek mot sekretessen. Allt detta slår mot patienten: mer oro, sämre sömn, försämrad hälsa, ökad otrygghet och minskat förtroende för vården. Säkerhet får aldrig bli ett svepskäl för övergrepp, och ”rutiner” får aldrig användas för att legitimera behandling som kränker integritet eller gör vården farligare.
Vi har publicerat reportage om nätternas ”tillsyn” – slamrande luckor, lampor som tänds och en rutin som varken är lagkrav eller individanpassad, men som ändå stör sömnen och bryter ner. Vi har skrivit om hur högtider reduceras till ett hån – midsommar firas med en fjärdedels jordgubbe och tomma löften – och om hur plastbestick och plastmuggar blir ännu en symbol för hur miljön avhumaniseras. Vi har också berättat om självmordet på Karsudden och patienternas egen minnesstund – deras sätt att sörja när systemet inte orkar titta.
Varför är detta viktigt? För att all psykiatrisk vård – även rättspsykiatrin – ytterst handlar om lagstadgade rättigheter, inte välvilja.
• Patientlagen (2014:821) slår fast: “Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.” (5 kap. 1 §). Det betyder att din röst ska räknas – i beslut om tillsyn på natten, i frågor om hjälpmedel, i hur din vardag organiseras.
• Patientsäkerhetslagen (2010:659) säger tydligt att vården ska vara sakkunnig och omsorgsfull, bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, och att patienten ska “visas omtanke och respekt”. (1 kap. 1 §). Det gäller varje dag och varje avdelning, oavsett murar och säkerhetsklass.
• Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) kräver god vård – trygg, säker, respektfull och tillgänglig. Vård som ”tillgodoser patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet” och ”bygger på respekt för självbestämmande och integritet”. När larm inte hörs, när dörrar inte öppnas, när vak missas och dokumentation brister – då uppfylls inte lagens krav.
• Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) skyddar patienters uppgifter. Det innebär också en skyldighet för personal att inte prata högt om patienters angelägenheter i utrymmen där andra hör. Det som skedde i ett besöksrum – där anhöriga hörde personal diskutera sådant de inte skulle höra – bryter mot själva kärnan i sekretess och förtroende.
Detta är lagtext och grundläggande principer. Men de får bara mening om de följs i praktiken. Därför behöver vi dina vittnesmål.
Vad vill vi att du berättar?
• Larm och säkerhet: Har överfallslarm inte hörts? Har brandlarm saknat information? Har dörrar inte öppnats vid larm?
• Tillsyn och vårdplaner: Har du fått nattlig tillsyn som väckt dig utan medicinsk anledning? Har tillsyn eller vak uteblivit trots dokumenterad risk?
• Medicin och behandling: Har läkemedel delats fel, uteblivit, bytts utan förklaring eller dokumentation? Har du nekats hjälpmedel (t.ex. bredare säng, stol, hygienhjälpmedel) trots behov?
• Bemötande och sekretess: Har personal talat om dig inför andra patienter/anhöriga? Har ditt besök på vårdcentral eller sjukhus avfärdats på grund av din rättspsykiatriska bakgrund?
• Permissioner och transporter: Har du tvingats till förnedrande situationer på grund av rutiner, otydlig information eller ren nonchalans?
• Miljö och vardag: Har firanden skurits ned till symboliska ”smulor”? Har vardaglig normalitet (porslin, riktiga bestick, fungerande AC/verksamhet) ersatts av plast och kulisser?
Så här skriver du till oss – och så skyddar du dig:
• Skriv vad, var, när och hur. Datum och klockslag är guld. Beskriv kortfattat vad som hände, vilka risker som uppstod och vilka som var inblandade i funktion (inte namn om du är osäker).
• Har du dokument? Spara kopior av avvikelser, tjänsteanteckningar, beslut, vårdplaner, scheman, foton på felaktiga installationer (om tillåtet) eller skärmdumpar.
• Tänk på sekretess: dela aldrig andra patienters personuppgifter. Beskriv händelser utan att identifiera medpatienter.
• Är du personal? Töm metadata ur dokument och bilder om du behöver anonymisera. Berätta hellre exakt hur systemen fallerar än att ange individers namn.
• Är du patient/närstående? Du har rätt att klaga – och du har rätt att bli lyssnad på.
Dina rättigheter – så går du vidare formellt (utöver att skriva till oss):
• Klaga först till vårdgivaren. Vårdgivaren är enligt lag skyldig att ta emot klagomål och svara. Dokumentera din kontakt (e-post, diarienummer, datum för samtal).
• Patientnämnden i din region kan hjälpa dig att framföra klagomål och förklara processen.
• IVO (Inspektionen för vård och omsorg) utreder klagomål när vårdgivaren svarat eller när det finns särskilda skäl. Du kan lämna en formell anmälan – och du kan också informera IVO om missförhållanden även anonymt.
• Lex Maria: När allvarliga vårdskador inträffat ska vårdgivaren anmäla till IVO. Som patient eller personal kan du påminna om den skyldigheten.
Varför vill vi ha fler rapporter?
För att kunna koppla händelser till mönster. När ett larm dör på Säter och ett annat inte hörs på Karsudden – samma vecka – är det inte en slump, det är en konsekvens av hur utrustning upphandlas, testas, underhålls och hur rutiner följs. När branddörrar inte stänger eller när paneler inte visar var det brinner är det inte ”teknik som strular”, det är ledningssystem som inte lever upp till patientsäkerhetslagen. När vak uteblir hos en självmordsnära patient är det inte ett ”mänskligt misstag”, det är en kropp som bär konsekvensen av ett systemfel. Vi behöver visa helheten – och helheten byggs av era berättelser.
Patientperspektivet är centralt. Vår utgångspunkt är alltid den som drabbas. Ett exempel: Vi har fått vittnesmål om hur nattlig ”tillsyn” sker med ett ryck i luckan och ett bländande ljus – inte för att kontrollera livstecken, utan för att bocka av en ruta. Det skapar sömnbrist, ångest och förnedring. Ett annat exempel: en patient nekas bredare säng för att någon påstår att ”risken finns att du går upp i vikt” – trots att sömnbrist och smärta förvärrar både psykisk och fysisk ohälsa. Så ser vård som förvaring ut. Så får det inte vara.
Vi vet att det krävs mod att berätta. Rättspsykiatrin är en värld där man lätt blir rädd för repressalier, där ord vägs, där människor redan är maktlösa. Men just därför är vittnesmålen avgörande. Ingen enskild röst behöver bära hela bördan – många röster tillsammans kan inte ignoreras. Vi publicerar aldrig namn eller uppgifter som kan identifiera dig utan ditt uttryckliga samtycke. Vi skyddar källor.
Några ord till dig som jobbar i vården: Vi vet att många bryr sig, men vårt uppdrag är patienternas. När system, bemanning eller utbildning brister och patienter far illa måste det sägas – tydligt. Stå på patientens sida: dokumentera, larma, och vägra medverka till rutiner som skadar. Tystnad är också ett val – och det valet drabbar patienter.
Några ord till chefer och beslutsfattare: Ni är ytterst ansvariga. Patientsäkerhetslagen kräver systematiskt patientsäkerhetsarbete. Hälso- och sjukvårdslagen kräver god vård. Patientlagen kräver delaktighet och respekt. Om era rutiner leder till att människor skadas – då är det inte personalen som ”misslyckas”, då är det ert system som gör det.
Och till dig som är patient just nu: Du är inte ensam. Dina erfarenheter spelar roll. Din beskrivning av en trasig larmpanel kan bli droppen som tvingar fram en upphandling. Din berättelse om en utebliven tillsyn kan bli skälet till att en rutin skrivs om. Din röst kan vara skillnaden mellan liv och död – för någon annan på din avdelning.
Så här berättar du – två vägar (båda kan vara helt anonyma):
• Kontakta oss direkt: Skriv vad som hänt och bifoga det du kan (avvikelser, beslut, bilder/dokument utan identifierande uppgifter om andra patienter). Om du vill vara anonym – använd en ny e‑postadress utan namn och rensa metadata i dokument/bilder. Beskriv: 1) Datum, tid och plats. 2) Vad hände och varför var det farligt/fel för dig. 3) Vilka funktioner/roller var inblandade. 4) Vilken rutin eller lag borde gällt. 5) Finns dokumentation eller vittnen. 6) Hur vi når dig – eller skriv att du vill förbli anonym.
• Skapa din egen artikel hos oss: Skriv i din egen röst – kort eller långt. Du kan vara helt anonym. Fokus är din upplevelse och dina rättigheter. Nämn gärna ansvarsnivåer (t.ex. avdelning, ledning, säkerhet, transport), och koppla till vad som borde ha gällt enligt lag eller rutin. Vill du, skickar du ett utkast så hjälper vi till att skärpa texten och skydda din identitet.
Viktigt: Dela aldrig andra patienters personuppgifter. Det här uppropet står på patienternas sida – vi publicerar det som behövs för att tydliggöra ansvar och systemfel.
Ord som betyder något – citat att bära med sig:
• “Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.” (Patientlagen).
• “En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård… Patienten ska visas omtanke och respekt.” (Patientsäkerhetslagen).
• “Vården ska tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet… bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet.” (Hälso- och sjukvårdslagen).
Det här är inte bara vackra ord. De är måttstocken. Om din verklighet inte stämmer med dem – hör av dig.
Till sist. Vi kommer fortsätta granska Karsudden. Men vi tittar nu också bredare. Vi vill se om samma mönster – trasiga larm, obefintlig brandinformation, dörrar som inte öppnas, uteblivna vak, utebliven dokumentation, sekretessbrott, förnedrande ”firanden”, plastifierad vardag – också finns i Sundsvall, Säter, Växjö, Vadstena, Örebro, Stockholm, Göteborg, Umeå… Hjälp oss kartlägga. Hjälp oss ändra.
Berätta vad du har sett. Berätta vad du har utsatts för. Berätta vad du tvingats göra fast du visste att det var fel.
Tillsammans gör vi det synligt. Tillsammans gör vi det omöjligt att ignorera.
© 2026 psykpatient.se. Alla rättigheter reserverade. All text, grafik, och ljud är copyright psykpatient.se.
Vi reserverar oss för eventuella fel.
Källor och lagstöd (urval): Patientlag (2014:821) 5 kap. 1 §; Patientsäkerhetslag (2010:659) 1 kap. 1 §; Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) om god vård; Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 25 kap. 1 §; IVO:s vägledning för klagomål och anmälningar.
UAIDN: t9m3q-1761696000.